Redan torsdag.. vad tiden går fort när man har roligt.

Jag jobbade igår och hela dagen var bra.

Pratade med Dean och Grindstaff (missionärerna) om dopet och förklarade att jag ville att Brownell skulle göra det. Dom ringde missions presidenten... and he said NO! Om han låter Brownell åka nu så måste han ju tillåta andra åka land och rike runt, så jag förstår varför, men det är tråkigt jag ville verkligen att han skulle göra det. Fast det viktigaste för mig är att jag döper mig, sen så spelar det ju klart in vem som gör det. Det är ju ett band man får med den människan resten utav livet.

Jag ser verkligen fram emot detta. Idag ska jag kolla i psalmboken och se om jag kan hitta några fina psalmer man kan sjunga på dopet.

Dom som tackat ja till att komma än så länge är Merja, Eleonor, Camilla, Theresa och Måns. Sen kommer ju såklart Lendita, Mikael och Albin och missionärerna och Emma. Det verkade som att mamma skulle komma också. Jag tror att det kommer att vara en jättefin upplevelse även om man inte är så troende, så jag vill inte att någon missar detta.

Hade lite mat över igår så jag messade missionärerna och dom blev överlyckliga. Men dom var i Uddevalla och naturligtvis så missade dom bussen. När jag frågade när bussen gick fick jag till svar "vi blir nog kvar här hela natten" Då hade Grindstaff ramlat och slagit i huvudet så dom var tvungna att åka till sjukan, men som nya här som inte ens hittar i Trollhättan så hittade dom ju inte till Uddevalla sjukhus, men det skulle komma någon medlem och hjälpa dom. Jag får väl ringa dom sen och kolla hur läget är.

Nu ska jag bläddra lite i psalmboken och sen blir det frukost!

Om någon har något bra tips på någon fin psalm så säg till bara.

Ha en underbar torsdag!

Jag vet att det är flera som vill veta hur dopet går till så här får ni lite info.

Jesus Kristus lärde att vi måste döpas genom nedsänkning. Han var ett föredöme genom att låta sig döpas för att "uppfylla all rättfärdighet." (Matteus 3:15)

Vi döps för att få förlåtelse för våra synder. (Apostlagärningarna 2:38, Apostlagärningarna 22:16) Vi döps också för att bli medlemmar i Jesu Kristi Kyrka och för att komma in i Guds rike. (Johannes 3:5)

Genom dopets förordning avger vi ett löfte, som kallas förbund, till Gud. Vi lovar att ta emot Kristus i vårt liv, bli hans efterföljare och hålla hans bud i hela vårt liv. Vår himmelske Fader lovar i sin tur att förlåta oss för våra synder och låta oss återvända för att bo hos honom om vi håller våra förbund.

Hur går ett dopmöte till?

Ett dopmöte är ett andligt möte under vilket en person döps. Vanligtvis är släktingar och vänner till den som ska döpas närvarande, både de som är medlemmar i kyrkan och de som inte är det. I mötet brukar det vara bön, församlingspsalmer och korta tal om de förbund som personen har valt att ingå.

Dopet utförs av någon som har prästadömsmyndighet, i en funt eller någon annan vattensamling som är tillräckligt stor för att personen ska kunna nedsänkas helt. Både den som döps och den som utför förrättningen är klädda i vitt, som en symbol för den renhet som kommer genom syndernas förlåtelse.

Efter dopet konfirmeras den nydöpta personen som medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och får den Helige Andens gåva. Konfirmationen brukar utföras under sakramentsmötet som hålls några dagar efter dopmötet. Under sakramentsmötet inbjuds den nydöpta personen att komma fram framför församlingen. Personen sitter på en stol medan en eller flera prästadömsbärare lägger händerna på hans eller hennes huvud och utför förrättningen.

Är det något ni undrar över så fråga bara. Jag kan inte allt om detta för jag håller ju själv på och lär mig, men jag tar reda på precis vad ni vill veta. So ask away :)

Nu måste jag göra mig i ordning till jobbet.

Ha en underbar onsdag!

Lördagen 28 augusti kl. 13(tror det blir den tiden)

Jag ser verkligen fram emot detta. Det tråkiga är bara att jag tror inte att Brownell kan komma. Jag tänker be för det, jag vill bara att den rätta personen döper mig. Just nu känns det helt rätt med Brownell men det kan ju hinna och ändra sig, vem vet?

Vi hade ett bra möte förut med missionärerna, pratade om dopet och allt runt omkring. Man måste svara på några frågor innan dopet, tror ni jag kommer kugga eller?? hahaha Fast frågan är om det finns några rätt eller fel svar?

Efteråt körde Mikael mig och Emma till hennes farmor o farfar där hon ska vara i natt, hon vägrar fritids. Sen fick jag låna deras bil som jag ska ha till jobbet imorgon, och på vägen hem svängde jag förbi Jessica och lämna nycklar för att hon ska passa hundarna imorgon. Hon ser verkligen fram emot detta, så som hon har tjatat :)

Nu ska jag åka och lämna lite produkter som jag fick hem i morse.

Ha en fortsatt bra dag!

Måndagen började bra, fick ett mail från Brownell i morse och jag blev så glad. Han mår bra och har det bra i Umeå. Sen gick jag och Emma till veterinären för att vi skulle köpa bra hundmat, inte den skiten man köper på ICA men tji fick vi när vi kom dit var det stängt.

När vi kommer hem efter någon timmas promenad så hade jag fått ett mail från Shear. Han mådde också bra och allt var bra i Västerås. Han skrev till mig på svenska och jag blev så stolt över honom :)

Sen lagade jag och Emma mat, idag blev det tacos det var så längesen. Efter det så gick vi hem till familjen Bader. När vi bodde i Grästorp så kom dom precis till Sverige och då bodde vi grannar med dom. Pappan åkte hem efter ca ett halvår han var så enormt rastlös och kunde inte bara sitta och vänta på att det ska komma hem papper som säger att det är okej för dom att stanna. Efter ca 2 år åkte stora systern hem, hon längtade hem till sina vänner och hennes pojkvän och var också enormt rastlös för att hon inte kunde jobba eller gå i skolan. Så med bara mamman och lillasystern kvar var dom tvungna att lämna sin lgh i Grästorp (2:a) för att flytta till Trollhättan (1:a) för att den andra lghen "var för stor för dom" Nu har dom varit här i 4 år tror jag det blir..

Men iaf nu bor vi grannar igen. Jag älskar dom, dom är verkligen hur underbara som helst, och Emma är ju deras favorit unge.

Jag bjöd in dom till dopet och dom blev så glada. Kan dom som kommer ifrån ett så strikt land acceptera min tro är varför kan inte svenskar det? Nä för att svenskar vet och kan allt. Allt dom vet är alltid bättre än det du själv vet, så är det bara...tyvärr. Och i Sverige är väl kanske 10% troende, av svenskarna, om det ens är så mycket.

Whatever...

Annars har dagen varit bra och imorgon kommer Lendita och dom nya missionärerna, jag längtar. 

Nu ska jag äta kvällsmat.

Ha en fortsatt underbar måndagskväll alla!

... i livet :)

Vilken dag jag haft. Jag älskar verkligen söndagar nu för tiden, har aldrig gillat det innan. Sista dagen på ledigheten och man vet att man ska jobba igen, det har aldrig varit lockande. Men nu, jag längtar verkligen hela veckan tills det ska bli söndag så jag kan få gå till kyrkan.

Jag är så glad och så oerhört tacksam att dom älskade missionärerna kom och knackade på min dörr. Och jag är tacksam för att jag lärt mig såpass av livet att vara öppensinnad. Och jag är även tacksam för att jag släppte in Gud i mitt liv, detta är det bästa valet jag någonsin gjort i hela mitt liv, så nu är det klappat och klart!

Jag ska döpas! (läs mer här om dopet)

Efter en så underbar dag i kyrkan, jag känner mig så varmt mottagen alla vill välkomna mig, lära känna mig och inte en käft...får man säga så tro?? :)

dömer en. Jag känner mig verkligen som hemma i kyrkan och med människorna.

Jag har haft mina funderingar fram och tillbaka, men det har aldrig känts dåligt någon gång när jag varit i kyrkan och träffat alla medlemmar. Jag tror att den som dömer mig med, det är jag själv. Jag hatar verkligen mitt liv, jag hatar det liv jag levt. Emma älskar jag naturligtvis över allt annat, men hade jag kunnat trycka på en radera knapp och ta bort hela  mitt liv innan så hade jag gjort det, utan att fundera en sekund. Jag hade utan problem kunnat offra dom bra minnen jag har för att bli av med allt det andra.

Fast hade jag inte gått igenom det jag gått igenom så hade jag inte varit den jag är idag.

Dom nya missionärerna var underbara, speciellt den ena, Äldste Dean heter han.  Han hade humor, verkligen. Vi skulle ha en "lektion", och va vi skrattade. Den andra heter.. Grimstaff..nää G-någonting-staff hahaha

När det var klart i kyrkan så åkte jag hem och gick ut med hundarna, och under tiden hämtade Lendita & Mikael, Emma hos Patric. Sen åkte vi med dom hem där dom bjöd på middag. Jag berättade för Lendita att jag bestämt mig för att döpas och hon sa till Mikael, sen stod vi tre och hoppade i köket hahaha sicken syn :)

Sedan ringde Lendita direkt till dom nya missionärerna och meddelade dom, det är ju deras jobb att "utbilda" mig och ge mig all information, dom blev glada ocg såg fram emot detta. Vi ska träffas på tisdag.

Jag hade ju en pytteliten önskan... :) Ska jag döpas så vill jag döpas av Brownell. Så Lendita, underbara människa <3 ringde upp missionärs presidenten haha  Det är han som bestämmer, ja med lite hjälp från Gud då, vilken missionär som ska placeras vart. Men på honom lät det inte omöjligt att Brownell skulle få komma ner och få döpa mig. Det är väl en ära för dom att bli tillfrågade och att få vara med om en sån sak. Jag frågade Brownell tidigare och han hade varit med på ett dop tidigare men aldrig döpt någon.Han ska ju bara åka från Umeå, typ 13 timmars resväg.

Jag tror inte ni kan förstå hur lycklig jag känner mig av att bara ha tagit detta beslutet, och får då Brownell döpa mig så är min lycka gjord.

Det här känns verkligen som ett riktigt bra beslut. Jag kommer att meddela dom som är bjudna. Vem som helst får såklart komma till kyrkan, men jag vet inte om jag har någon lust med massor med människor. Jag kommer bjuda in dom närmsta och sen är det upp till er om ni väljer att komma eller inte.

Fast förstår inte människor att detta kommer att vara en enormt viktigt del i mitt liv så klipper jag relationen direkt. Hårt men sant. Finns inte mina vänner där för mig i detta så vill jag inte veta av dom.

Annars har dagen varit bra. Vi var ute och spelade fotboll förut, sprang och skrattade samtidigt så jag var helt dö efteråt. Emma skulle visa hur man firade sig ner på stången (typ sån som brandmännen har) Lendita provade tills hon stukade tån, stackarn. Jag satt och och skrattade och skrek något om höjdskräck (2m högt) men till slut så kom jag ner, även om det inte var så elegant :)

Jag hoppas verkligen att denna känslan jag känner nu inte kommer att försvinna. Vissa dagar den senaste tiden har jag vara så deppig så jag har bara tittat på mina pillerburkar och tänk någon dum tanke, men nu känns det som att jag kan få livet tillbaka igen, eller livsglädjen kanske är ett bättre ord.

Näää nu måste jag sova klockan är ju snart mitt i natten.

Jag älskar dig Emma, för att du är det finaste barn någon kan få <3

För er andra som vill ha mer info... :) så är jag ledig imorgon.

Tack för mig och ha en god natt! (ni som inte redan sover)