Hur kommer det sig att när man blir singel så försvinner det människor ur ditt liv? Eller är det för att dom som var singlar har skaffat sig ett förhållande och nu passar man inte in?

Eller var det kanske för att när människor mådde dåligt då var man behövd, vare sig man var i förhållande eller inte..

Either way... det är dags att göra något drastiskt. Sånt här driver ju mig till vansinne...

Glöm aldrig när du var som mest nere vem som var där för dig!

Och ring mig inte nu bara för att... ring mig för att du verkligen vill veta hur jag mår.

 

Indigo

24 juli 2010 19:01

Är la lika närvarande som vanligt skulle jag säga.

 

Merja

25 juli 2010 09:14

I´m aways there for u!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Allt känns bättre nu och det gjorde verkligen sitt med bön och skrifterna i söndags. Nu är jag ledsen för en sak. En av missionärerna kommer att flytta om ca en vecka, vi vet inte vem än men för mig spelar det ingen roll det är lika ledsamt vem det ä...

Jaha så var de det här med att uppdatera också haha. Helgen har varit lugn, det blev inget Carpe Diem, pengarna som styr. Kunde löst det men tappade bara helt sugen. Så det blev ingen LDS guy för mig, men jag tror jag överlever haha Jag vet in...

Jag vet inte vad som hänt men jag har blivit så enormt dålig på att blogga så jag får väl inte kalla mig bloggerska längre... inte för att jag brukar titulera mig som det men ändå :)   Har inte ens loggat in på bloglovin och nu vill jag inte ens ...